Min sista tid i Montpellier tycks vara fylld av olika sorters oväntade känslor. En stund sitter jag och ler för mig själv då jag tänker på att få se min familj och alla kompisar igen, en annan stund funderar jag på hur jag har blivit van vid min vardag här och hur bra jag har lärt mig att trivas i mitt lilla rum på 9 kvadrat.
Då jag kom till Frankrike kastades allt i mitt liv upp och ner. Mitt i allt var jag ensam, utan Fred, utan mamma och pappa, helt utan mitt normala liv egentligen. Jag måste lära mig leva på nytt på ett helt annat sätt och dessutom på ett annat språk. Som tur hade jag inte riktigt insett hur stor ändring det egentligen handlade om, i så fall sku jag nog aldrig ha vågat göra det här. Nu har jag lärt mig leva här och till och med att trivas. Jag har blivit van vid att det är trångt överallt och att det luktar skumt lite här och var. Jag stör mig inte mera på de smällande dörrarna i korridoren och jag vaknar inte mera till att städerskan öppnar fönstret vid min dörr klockan 9 på morgonen.
Jag har också lärt mig att vara ensam. Visst har jag varit ensam tidigare, jag har ju bott ensam. Men nu har jag varit det mera än tidigare. Vissa stunder har jag känt mig så ensam att det har gjort ont! Men jag har lärt mig att godkänna den här ensamheten. Ibland känns den så otroligt bra också. Jag har också varit tvungen att verkligen stanna upp. Jag har bara haft mina studier att tänka på, resten av tiden har varit bara min egen. Jag har tvingats att vara med mig själv på ett annat sätt än tidigare. Jag har haft tråkigt då jag inte haft någonting att göra, men jag inser nu att det är mycket ovanligt att bli tilldelad så här mycket fritid! Livet är för det mesta så hektiskt att man inte hinner stanna upp. Det finns hela tiden saker att göra och folk omkring. Alla borde få chansen att ha riktigt tråkigt, så tråkigt att det ända man kan göra är att ligga på sängen och fundera på om man kan vara mera uttråkad. Man blir liksom tvingad att fundera, man lär sig känna sig själv lite mera.
Men man kan inte stanna i det där tidlösa livet hur länge som helst. Den här tiden har fått mig att verkligen se de saker jag uppskattar i mitt liv. Förut har de bara funnits till, nu är de också synliga. Nu vill jag tillbaka till mitt gamla hektiska liv tror jag bestämt. Det känns jobbigt och tungt att måsta ta tag i saker igen, att börja leva ett liv med tid och regler igen. Samtidigt känns det underbart, tryggt och rätt. Jag är lyckligt lottad som har fått en chans att lära mig känna mig själv och en del av världen lite bättre. Jag har träffat folk jag aldrig kommer att glömma. Jag har sett att fastän vi är olika, är vi alla guld värda. Dessutom har jag nu två personer till i mitt liv som betyder hela världen för mig. Jag är rik och nu vill jag hem.
10 Jun 2010
2 Jun 2010
Ögoninflammation
Jag har lyckats få ögoninflammation för första gången i mitt vuxna liv. Jag ser ut som ett monster. Det gör inte ont, det känns bara obehagligt och ser grymt ut. Jag ber om ursäkt för de äckliga bilderna, jag tänkte bara dela med mig lite... Visst är jag vacker? Tänk om det sku vara Halloween, då sku jag inte behöva klä ut mig!
30 May 2010
Non non non!
Dåligt, mycket dåligt. Tent imorgon, men ingenting att läsa på! Första gången jag skrev tenten fick jag 5/20 poäng, nu borde jag få minst 10, helst 15. Men det är liksom bara omöjligt eftersom jag inte har fått någonting ur föreläsningarna så mina anteckningar är helt värdelösa! Jag är så arg. Dessutom tappade jag min telefon i fredags IGEN! Hur otroligt klantig kan man riktigt vara? Underbara, underbara fjantskalle -kunde man inte ha garanti på sin hjärna? Det sku vara dags att spänna skruvarna lite tror jag. Nu får jag klara mig utan telefon i tre veckor bara, för jag börjar definitivt inte köpa en ny nu mera. Jag är också hungrig! Nej nej nej... Hejdå!
29 May 2010
25 dagar kvar...
Min tid i Montpellier håller på att ta slut! Jag är samtidigt otroligt lycklig över att få åka hem, men också jätte ledsen över att måsta lämna Montpellier. Jag har verkligen trivats här och hoppas att jag kan komma hit pånytt nångång snart -helst med Karin och Sofia! Det har varit ett händelserikt halvår som jag definitvt aldrig kommer att glömma. Speciellt de personer jag träffat här, alla har på sitt eget sätt gjort min tid här speciell. Nej vad man blir sentimental nu... Ännu tre veckor kvar av vackra Montpellier, sen hem till världens bästa hem!
19 May 2010
Tänään je skriver på 4 languages...
Idag är en dunderbra dag. Despite some nasty nightmares I slept really well last night. Olin todella pirteä herätessäni ja huomasin, että ulkona on kesä! Je sais pas pourquoi, mais j'ai été très contente toute la journée. Vi gick idag till parken med flickorna för att njuta av solen och för att bli bruna. We stayed there for an hour or two just laying in the sun. Minä rakastan aurinkoa, parasta on vain olla ja nauttia siitä. En plus, je suis sans doute la personne la plus drôle de ma vie! Jag har hela dagen tänkt skratta ihjäl mig åt mina egna skämt. Call it selfish or pathetic or whatever you want, but I'm sure I'm the best company I can get. On se niin hauskaa, kun pystyy nauramaan itselleen, eipä ainakaan tylsisty!
J'ai réparé mon appareil de photo aujourd'hui! Min kamera har varit sönder en tid nu redan, den där zoom-delen hade fastnat och kom inte ut så det gick inte att fota. I was hoping that someone else could fix it for me, but I realized that will never happen so I did it myself. Ja minä onnistuin! Je suis tellement contente d'avoir réussi, il est sûr que je peux faire un peu de tout...
Ibland är det bra att skryta, speciellt då man har en så här bra dag. I hope this whole week will be as good as today has been. Ainakin sää lämpenee koko ajan, kohta pääsee rannalle ja ehkä jopa uimaan :) Et oui, la vie est trop belle, il faut en profiter!
J'ai réparé mon appareil de photo aujourd'hui! Min kamera har varit sönder en tid nu redan, den där zoom-delen hade fastnat och kom inte ut så det gick inte att fota. I was hoping that someone else could fix it for me, but I realized that will never happen so I did it myself. Ja minä onnistuin! Je suis tellement contente d'avoir réussi, il est sûr que je peux faire un peu de tout...
Ibland är det bra att skryta, speciellt då man har en så här bra dag. I hope this whole week will be as good as today has been. Ainakin sää lämpenee koko ajan, kohta pääsee rannalle ja ehkä jopa uimaan :) Et oui, la vie est trop belle, il faut en profiter!
10 May 2010
You've got mail!
I fredags blev jag så glad! På väg till universitetet för att skriva tent, kollade jag min brevlucka och jag hade en liten lapp där som sade att ett blått brev väntar på att bli hämtat. Efter tenten gick jag och hämtade den och det var ett tjockt brev! Dessutom kände jag igen skrivstilen och insåg genast att det inte är frågan om ett helt vanligt brev...
Jag måste snabbt riva upp brevet för att se vad som fanns inuti. Ett grönt brevkuvärt och en födelsedagspresent! Ett guldpaket med gröna band! Min andra födelsedagspresent i år :)
I kuvärtet fanns ett muskort som är undertecknat att underbara individer!
Sen öppnade jag min present, det var ett armbandsur!! Mitt gamla armbandsur börjar vara allt för slitet och det inte alls lika fint som det nya! Jag älskar det nya :)
Världen tycks vara fylld av underbara människor eller så också har jag så otroligt bra tur att jag råkar hitta de bästa ;)
Nu skall jag tillbaka till mitt arma tentläsande... Bara 4/7 tenter kvar!!
Jag måste snabbt riva upp brevet för att se vad som fanns inuti. Ett grönt brevkuvärt och en födelsedagspresent! Ett guldpaket med gröna band! Min andra födelsedagspresent i år :)
I kuvärtet fanns ett muskort som är undertecknat att underbara individer!
Sen öppnade jag min present, det var ett armbandsur!! Mitt gamla armbandsur börjar vara allt för slitet och det inte alls lika fint som det nya! Jag älskar det nya :)
Världen tycks vara fylld av underbara människor eller så också har jag så otroligt bra tur att jag råkar hitta de bästa ;)
Nu skall jag tillbaka till mitt arma tentläsande... Bara 4/7 tenter kvar!!
6 May 2010
Födelsedagar och feber
Det var en gång år 2010 och Julias 22-årsdag. I Frankrike, ensam och stressad. Det låter lite jobbigt och det var det. Men födelsedagsfirandet fredagen innan min födelsedag var bra! Jag var en prinsessa, jag hade till och med en krona! Och vi hade skumppa och tårta (en jordgubbsmoussetårta som var så god och söt att jag ännu också drömmer om den) och dans och sjung och roligt! Jag hade två inbjudna gäster, Karin och Sofia överraskande nog. Sen for vi såklart till Panama, som vanligt...
Tåratan :)
Jag fick dessutom fina presenter!! Jag har inga bilder av dem så jag måst beskriva istället. För det första hade Karin och Sofia köpt en tiara åt mig :) Så jag blev en riktig prinsessa! Sen fick jag ett armband, tre ringar och ett vristband i silver. Jätte fina smycken alltså.
Sen var det min riktiga födelsedag... Storm ute (upp till 10 meter höga vågor i Nice faktiskt!), kallt och stressigt med skolarbeten. Det var inte precis den bästa födelsedagen, men min väckning (mamma ringde för att gratulera) och alla gratulationer gjorde dagen speciell i varje fall.
Nu är jag sjuk, igen. Det är kanske fjärde gången sedan jag kom till Montpellier! Jag tycks vara överkänslig vad det gäller franska bobbor. Usch och fy säger jag. Jag var sängbunden på grund av feber hela morgonen, förmiddagen och eftermiddagen, sen lättade det lite och nu börjar huvudvärken smyga tillbaka... Jag måste ignorera den nu, eftersom jag har tent imorgon! Det blir väl att tanka lite värktabletter i och köra på bara!
Subscribe to:
Posts (Atom)